Testa dig själv 14.1 gjord av Oscar Sl och Jocke och max
1. Vad kallas de två typer av blodkäl som för blodet till och från hjärtat?
Arterer och vener är det som för blodet.
Svar:
2. Vad kallas de små blodkäl som cellerna kan ta upp näring och syre ifrån?
Svar: Det är kappilärer.
3. Hjärtat har fyra hålrum. Vad kallas de?
Svar: De är vänster kammare,höger kammare,höger förmak och vänster förmak.
2. Vad kallas de små blodkäl som cellerna kan ta upp näring och syre ifrån?
Svar: Det är kappilärer.
3. Hjärtat har fyra hålrum. Vad kallas de?
Svar: De är vänster kammare,höger kammare,höger förmak och vänster förmak.
4.Vilken uppgift har hjärtats krankärl?
Svar: Kranskärlernas uppgifter är att produsera syre och näring till hjärtat.
5. Beskriv kortfattat blodets väg i de båda krettloppen.
Svar:Det lilla krettsloppet åker igenom lungorna bara men det stora äg går igenom levern, njuren tarmen och alla övriga celler.
6 Vad menas med att hjärtat är en dubbelpump?
Svar:högra sidan av hjärtat pumpar ut syrefattigt blod medans den vänstra halvan pumpar syrerikt blod.
7. Hur kan blodet ta sig från benet tillbaka till hjärtat?
Svar: blodet förs till hjärtat genom att musklerna klämmer ihop venerna så att blodet åker upp. Det kallas muskelpump.
8. Ge exempel på hur blodet kan fördelas mellen olika organ i kroppen.
Dom kan fördelas genom olika organ t.ex tarmarna och levern.
9. Varför kan vi svimma om vi står stilla för länge utan att röra benen.
svar:det beror på att muskelpumpen inte arbetar när vi står stilla och då samlas blodet i benen och då får vi för lite syre och då svimmar vi
10. Vi har bättre kondition för att när vi tränar så pumpar hjärtat ut mer blod till lungorna snabbare
Testa dig själv 15.3 gjord av Oscar SL och Max.
1.Vilka tre olika typer av muskler finns det i kroppen.
Svar: Det finns skelett muskel, glatta muskler och hjärdmuskeln.
2.Vilka muskler styr vi med vilja och vilka fungerar oberoende av viljan.
Svar: Alla skelett muskler styr vi med vilja. Man kan inte styra glatta muskler och hjärtmuskler.
3. Varför får vi mjölksyra i musklerna när vi tränar hår?
Svar: Om man springar eller jobbar med muskleerna för hårt så får vi inge syre och blod i dom och då får man mjölksyra.
4. Beskriv hur Biceps- och tricepsmusklerna samarbetar med varandra.
När biceps spänner sig så slappnar triceps av och samma sak tvärt om.
5. Beskriv hur konditionen kan förbättras när vi tränar.
Man får bättre kondition för att musklerna blir bättre på att ta upp syre mycket lättare.
6. Hur kan vi motverka träningsvärk.
Man kan motverka träningsverken genom att uppvärma ordentligt och stretcha efter.
7. Berätta om snabba och långsamma fibrer.
De långsamma fibrerena är hållbara och årkar mer än dom snabba.
Dom snabba är mindre hållbara och räcker bara en stund.
8. Rita en muskel och sammanfatta vad som händer när den arbeter. Andvänd följande begrätt i din berättelse: Nerv, Muskelbunt , Muskelceller, Blodkärl, förbränning, syre, druvsocker, mitokondrier och mjölksyra.
När muskeln jobbar så spänner muskeln sig och nerverna gör så att dom rör sig . Muskelbuntar av muskel celler finns också i muskeln, varje fiber är en muskecell som är 0,1 mm lång. blod kärlen sitter i nerverna. När man tränar så bränner man fibrer.kroppen behöver syre och om musklerna får för lite syre bildas mjölksyra, vid förbränningen frigörs energin i druvsockret och syre.musklernas energiverk kallas mitokondrier.
Svar: Det finns skelett muskel, glatta muskler och hjärdmuskeln.
2.Vilka muskler styr vi med vilja och vilka fungerar oberoende av viljan.
Svar: Alla skelett muskler styr vi med vilja. Man kan inte styra glatta muskler och hjärtmuskler.
3. Varför får vi mjölksyra i musklerna när vi tränar hår?
Svar: Om man springar eller jobbar med muskleerna för hårt så får vi inge syre och blod i dom och då får man mjölksyra.
4. Beskriv hur Biceps- och tricepsmusklerna samarbetar med varandra.
När biceps spänner sig så slappnar triceps av och samma sak tvärt om.
5. Beskriv hur konditionen kan förbättras när vi tränar.
Man får bättre kondition för att musklerna blir bättre på att ta upp syre mycket lättare.
6. Hur kan vi motverka träningsvärk.
Man kan motverka träningsverken genom att uppvärma ordentligt och stretcha efter.
7. Berätta om snabba och långsamma fibrer.
De långsamma fibrerena är hållbara och årkar mer än dom snabba.
Dom snabba är mindre hållbara och räcker bara en stund.
8. Rita en muskel och sammanfatta vad som händer när den arbeter. Andvänd följande begrätt i din berättelse: Nerv, Muskelbunt , Muskelceller, Blodkärl, förbränning, syre, druvsocker, mitokondrier och mjölksyra.
När muskeln jobbar så spänner muskeln sig och nerverna gör så att dom rör sig . Muskelbuntar av muskel celler finns också i muskeln, varje fiber är en muskecell som är 0,1 mm lång. blod kärlen sitter i nerverna. När man tränar så bränner man fibrer.kroppen behöver syre och om musklerna får för lite syre bildas mjölksyra, vid förbränningen frigörs energin i druvsockret och syre.musklernas energiverk kallas mitokondrier.Testa dig själv 15.2 gjord av Oscar SL
1. Vilka är skelettens viktigaste funktioner?
Svar: Det viktigaste uppgiften är att skelettet håller upp vår kropp och skyddar viktiga delar i kroppen
2. Nämn några olika typer av leder i kroppen.
Svar: Kulled, Gångjärnsled och vridled.
3 vad bildas i den röda benmärgen?
Svar: I den röda benmärgen bildas alla vita och röda blodkroppar.
4. Hur kan skelettet både vara stakt och lätt?
Svar: Det är stark och lätt för att på ytan av benet är den hård och hållbar men innanför är den mjuk och porös.
5. Vilken uppgift har benhinnan?
Svar: Den sitter runt benet med blodkäl som ger benet näring och syre.
6. Vad är diskbråck?
Svar: diskbråck är att om man lyfter för tungt och fel så kan delar av disken klämma åt kotorna i ryggraden och då blir det diskbråk.
7. Hur förnyas skelettet?
Svar: Det kan förnyas själv fast då kan det bli fel ihopväxt så man har gips för att det ska bli rakt. När det har läkt så blir det starkare på det stället där man bröt det.
8. Vilka uppgifter har Ledbrosket, ledvätskan och ledbanden?
Svar: Ledvätskan är det som smörjer ledytorna så att det lätt glider mot varandra.
Ledbanden gör så att benen hålls ihop och blir stadiga.
Ledbrosket gör så så att inte benen stöter ihop och gnuggas för mycket och slits ut den gör så att dom blir skyddade.
9. Rita eller ta en bild från internet och skriv så många ben som möjligt.
Svar: Det viktigaste uppgiften är att skelettet håller upp vår kropp och skyddar viktiga delar i kroppen
2. Nämn några olika typer av leder i kroppen.
Svar: Kulled, Gångjärnsled och vridled.
3 vad bildas i den röda benmärgen?
Svar: I den röda benmärgen bildas alla vita och röda blodkroppar.
4. Hur kan skelettet både vara stakt och lätt?
Svar: Det är stark och lätt för att på ytan av benet är den hård och hållbar men innanför är den mjuk och porös.
5. Vilken uppgift har benhinnan?
Svar: Den sitter runt benet med blodkäl som ger benet näring och syre.
6. Vad är diskbråck?
Svar: diskbråck är att om man lyfter för tungt och fel så kan delar av disken klämma åt kotorna i ryggraden och då blir det diskbråk.
7. Hur förnyas skelettet?
Svar: Det kan förnyas själv fast då kan det bli fel ihopväxt så man har gips för att det ska bli rakt. När det har läkt så blir det starkare på det stället där man bröt det.
8. Vilka uppgifter har Ledbrosket, ledvätskan och ledbanden?
Svar: Ledvätskan är det som smörjer ledytorna så att det lätt glider mot varandra.
Ledbanden gör så att benen hålls ihop och blir stadiga.
Ledbrosket gör så så att inte benen stöter ihop och gnuggas för mycket och slits ut den gör så att dom blir skyddade.
9. Rita eller ta en bild från internet och skriv så många ben som möjligt.
Testa dig själv 15.1 gjord av Ludde & Oscar SL
1. Vilka tre lager består huden av?
Svar: Överhud, Läderhuden och sedan Underhuden.
2. Vad lagras det mesta av vårat fell?
Svar: Det är Underhuden som gör mest fell och fettet gör så att man skyddar mot skyla och värme.
3. Varför gör det inte ont att klippa håret?
Svar: Det gör inte ont för att det är döda celler man klipper av och dom har ingen känsel.
4. Vilken funktion har pigmentcellerna?
Svar: Dom gör så att man inte skadas av solen och gör så att vi blir bruna och bestämmer vilken hårfärg man ska ha.
5. Hur påvärkas huden av tobaksrökning?
Svar: Solen och tobaksröknning gör så att huden åldras snabbare och blir rynkig.
6. På vilka sett kan huden reglera vår kroppstemeratur?
Svar: Den kan regelera den när vi svettas och då blir vi blöda och avskyla.
7. Vad är malignt melanom?
Svar: Malignt melanom är en slags hudkancer som har blivit vanligt de senaste årtionde, Man ska inte sola för mycket.
8. Rita och beskriv funktionen hos de olika delarna i de tre hudlagren.
Svar:
9 Varför har vi mönster på fingrarana?
Svar: Vi har möntrer på fingrarna för att få ett bra fuktat grepp när vi rör något så fastnar fettet och ger ett avtryck.
Svar: Överhud, Läderhuden och sedan Underhuden.
2. Vad lagras det mesta av vårat fell?
Svar: Det är Underhuden som gör mest fell och fettet gör så att man skyddar mot skyla och värme.
3. Varför gör det inte ont att klippa håret?
Svar: Det gör inte ont för att det är döda celler man klipper av och dom har ingen känsel.
4. Vilken funktion har pigmentcellerna?
Svar: Dom gör så att man inte skadas av solen och gör så att vi blir bruna och bestämmer vilken hårfärg man ska ha.
5. Hur påvärkas huden av tobaksrökning?
Svar: Solen och tobaksröknning gör så att huden åldras snabbare och blir rynkig.
6. På vilka sett kan huden reglera vår kroppstemeratur?
Svar: Den kan regelera den när vi svettas och då blir vi blöda och avskyla.
7. Vad är malignt melanom?
Svar: Malignt melanom är en slags hudkancer som har blivit vanligt de senaste årtionde, Man ska inte sola för mycket.
8. Rita och beskriv funktionen hos de olika delarna i de tre hudlagren.
Svar:
9 Varför har vi mönster på fingrarana?
Svar: Vi har möntrer på fingrarna för att få ett bra fuktat grepp när vi rör något så fastnar fettet och ger ett avtryck.
Testa dig själv 12.1 gjord av Ludde & Oscar SL
1. vad kallas den kemiska reaktion som cellen ger energi?
svar: När cellen ger energi så heter det cellandning.
2. svar: vad behöver cellen för att prodocera energi?
svar: cellen behöber druvsocker, koldioxid, vatten och syre.
3. Nämn några olika sortesrs celler.
Svar: Nervcell, Blodcell, Muskelcell och Fettcell.
4.Vad skilljer sig en cancercell från en vanlig cell?
Svar den kan inte sluta föröka sig.
5. vilka uppgifter har cellmanbranet.
Svar: cellmanbranet är som en skyddsdräckt runt cellen och skyddar den.
6. Vad händer med cellens avfall?
Svar: avfallet tas hand om reningsverken som kallas Lysosonomer.
7. Hur är vävnader och organ uppbygda?
Svar: Dom är uppbyggda av Stamceller.
8. Proteiener bygger upp många viktiga delar i cellen. Vad är det som bestämmer vilka proteiner som ska tillverkas och var i cellen tillvärkas proteiner?
Svar: Det är cellkärnan som bestämmer om vilka proteiner som ska tillvärkas och det är riboconer som tillvärkar proteinerna.
kluring : hur tror du att du själv kan minska riskerna att få cancer i framtiden?
Svar : jag ska inte röka och inte hålla på med saker som ger mycket med strålning.
svar: När cellen ger energi så heter det cellandning.
2. svar: vad behöver cellen för att prodocera energi?
svar: cellen behöber druvsocker, koldioxid, vatten och syre.
3. Nämn några olika sortesrs celler.
Svar: Nervcell, Blodcell, Muskelcell och Fettcell.
4.Vad skilljer sig en cancercell från en vanlig cell?
Svar den kan inte sluta föröka sig.
5. vilka uppgifter har cellmanbranet.
Svar: cellmanbranet är som en skyddsdräckt runt cellen och skyddar den.
6. Vad händer med cellens avfall?
Svar: avfallet tas hand om reningsverken som kallas Lysosonomer.
7. Hur är vävnader och organ uppbygda?
Svar: Dom är uppbyggda av Stamceller.
8. Proteiener bygger upp många viktiga delar i cellen. Vad är det som bestämmer vilka proteiner som ska tillverkas och var i cellen tillvärkas proteiner?
Svar: Det är cellkärnan som bestämmer om vilka proteiner som ska tillvärkas och det är riboconer som tillvärkar proteinerna.
kluring : hur tror du att du själv kan minska riskerna att få cancer i framtiden?
Svar : jag ska inte röka och inte hålla på med saker som ger mycket med strålning.
